När det är sovdags i lägenheten ovanför innerstans näst stökigaste gathörn bryr man sig inte speciellt mycket om sirenerna som kommer och går...dock inser jag att det något irriterande ljudet kommer närmare och närmare och närmare till hela lägenheten fylls av ett vackert blinkande blått ljus.
Utanför porten bredvid står något som är misstänkt likt två brandbilar och en polisbil. Bra tänker jag och ska precis släcka igen när brandchefen med fasta steg börja trava mot min port. Jag börjar fundera på hur jag ska övertala dom att jag behöver ha med både min fina cykel och hårddisken med alla bilder på när jag blir störd av telefonen.
- "Patrik?"
- "Tjena, brandkåren här"
- "Ok??"
- "Kan du släppa in oss?"
- "Sure thing, behöver jag oroa mig?"
- "Närå, det är coolt"
"Jaja", tänker jag och börjar packa ihop hårddisken när jag igen blir störd av telefonen.
- "Det är brandkåren igen, ursäkta att jag stör, men kan du låsa upp dörren till gården så vi slipper slå sönder den"
Jag travar ner och hittar en brandman på andra sidan dörren, hur han nu lyckades komma dit utan nyckel. Upplåst och klart kommer den ensamma brandmannen in och resterande tio springer upp och öppnar min grannes dörr med ett brak. Sen springer alla ut igen och drar iväg.
Jag gissar att det inte brann utan att min granne köpt en stor tv som han kör en virtuell brasa på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar