850 höjdmeter runt knuten

Bara någon mil från sommarstugan finns det en liten bergsknöl på 273 meter. Jag cyklade upp där för 10-12 år sedan innan jag slutade cykla. I år tänkte jag upprepa detta och samtidigt leta fler stigar runtom.

Från parkeringsplatsen är det 3200 meter upp till toppen, varav mycket är klättring med ibland uppåt 20% lutning. Jag var nästan ensam på berget. Jag vet inte vem som blev mest förvånad; hon som körde häst och vagn nedför berget, eller jag som med maxpuls trampade uppåt.

Utsikten från toppen över stora delar av Höga Kusten är väl värd ansträngningen och som grädde på moset får man nästan 700 meter lång singletrack ned på ena sidan. Regnet tidigare i veckan hade gjort rötter och stenar slippriga, trots det fastnade leendet permanent redan efter 50 meter.

Nedanför stigen kan man välja att cykla upp igen, eller bomba nedför grusvägen till bromsarna glöder för att sedan cykla upp igen. Jag valde grusvägen för den fantastiska utsiktens skull.

Väl nere insåg jag att jag behövde cykla upp igen för att cykla ned på baksidan längs den stig som för tio år sedan var helt igenväxt, men som nu borde vara lite upptrampad eftersom det går en vandringsled där.

Betydligt mer upptrampad, dock var det vissa partier som John Bauer-skogen hade tagit över helt. Det är helt magiskt att cykla (knappt ett tramptag) ned längs denna stig, med träden tätt inpå och mossbeväxta stenar bara precis utanför stigen. Det är stigen som gäller, annars är det ren urskog, knappt gåbar till fots. Leendet från de två klättringarna och 700 meter singletrack blev bredare och mer permanent.

Tätt bevuxen stig med osynliga hala stenar gjorde oundvikligen att jag fick stifta närmare bekantskap med vegetationen. Vid ett tillfälle satte jag näsan rätt ner i ett lodjursspår (med vis sannolikhet) jag först trodde var en björntass med tanke på storleken.

Efter nästan tre kilometer nedförskörning med fingrarna på bromsarna kommer man ner till en liten vik med badmöjligheter längst in efter att ha följt en skogsväg ytterligare några kilometer. En riktigt bra utflykt för dagen som lämnade träningsvärk i både ben och händer.

Totalt sett 850 höjdmeter på några timmar vilket är godkänt i Sverige. Det finns fler liknande berg i närheten av stugan, men eftersom jag stökade till hälsenan med löpning får det i bästa fall vänta till senare i sommar, eller nästa år.

Jag blir mer och mer kompis med nya cykeln. Jag tar mig ned för stigar jag inte ens försökt på den andra cykeln, utan att känna mig otrygg alls. Nedförsbackar hjälper den mig verkligen. Uppför är jag fortfarande inte helt nöjd med att behöva flytta fram så långt när det blir brant, det är svårt att få en riktigt avslappnad sittställning då.